Vårt språk fyller flera olika funktioner, vilka ofta klassas in i olika underfunktioner. Dessa är exempelvis följande:
Informativ funktion:
Detta säger sig självt. Denna funktion innefattar alla former av utsagor vilkas syfte är att föra vidare information. Denna funktion förutsätter en sändare och en mottagare. En informativ sats har alltid ett sanningsvärde, den kan vara sann eller falsk.
Expressiv funktion:
Uttryck av känslor, önskningar och värderingar ingår i denna funktion. I expressiva satser finns inget sanningsvärde, då känslouttryck inte säger speciellt mycket om verkligheten. I vissa sammanhang delas denna funktion i två, den expressiva och den evokativa. Den evokativa funktionen försöker väcka eller framkalla en känsla. Gränsen mellan dessa två är dock hårfin och tämligen flytande.
Preskriptiv funktion:
Kallas också apellfunktion, och inbegriper uppmaningar och befallningar. Inte heller satser ur denna funktion har något sanningsvärde.
Performativ funktion:
Genom en preskriptiv sats kan verkligheten påverkas indirekt, en order kan få någon att utföra något vilket alltså inverkar på omvärlden. En performativ sats påverkar i sig verkligheten, i princip i samma tillfälle då satsen uttalas. Exempel skulle kunna vara dop, domar och löften.
Social funktion: Denna funktions uppgift är att skapa eller upprätthålla sociala relationer. Hälsningsfraser hör hit, till exempel.
Preskriptiv funktion. Som bara den.
Ibland kan flera funktioner vara aktiva samtidigt. Exempel kan till exempel vara uttalandet ”Vackert väder idag”, vilket visserligen är en expressiv sats, men också i regel i hög grad en social sådan. Vidare kan kombinationen av funktioner vara nödvändiga för att samtal överhuvud taget skall kunna föras. Ett rent utbyte av information, alltså ett flöde av enbart informativa satser, blir snabbt opersonligt och otrevligt, samt att sändarens ställningstaganden förblir okända. Ett gott samtal kräver oftast att flera funktioner kombineras.
Vidare är det av vikt att man håller reda på i vilken situation en sats uttalas, då detta utan tvekan kan påverka en sats funktion. Funktionen eller funktionerna kan förändras rejält beroende på situationen, vilket därmed helt kan komma att påverka det budskap sändaren tänkt sig att föra fram. För att förstå en sats funktioner, och därmed dess innebörd, måste man därmed hålla reda på och ta hänsyn till olika kommunikationsfaktorer. Dessa kan sammanfattas enligt följande:
- Själva satsen
- Avsändaren
- Mottagaren
- Den situation i vilken sändaren befinner sig, då denne vänder sig till mottagaren.
Exempel: När den hårt prövade statsministern säger ”Nu är det slutfuskat.”, är denna sats performativ. Det är en verklighet som skapas i och med uttalandet. En minister säger samma sak till en annan minister, men i detta fall är uttalandet informativt, det är en upplysning, eller kanske expressivt, om ministern tycker detta är ett dåligt uttalande. Notera att i det senaste fallet brukar detta markeras genom tonläge eller minspel. Budskapet skiftar funktion ytterligare en gång, då ordningsmakten, eller varför inte en beväpnad pöbel, uppmanar ministrarna att sluta upp med det de sysslar med…
Ytterligare något man bör tänka på i olika konversationssituationer är sändarens och mottagarens referensramar. En sats kan betyda helt olika saker för folk med olika bakgrund, då deras referensramar inte överrensstämmer. Detta kan beröra allt från allvarliga frågor till mer lättsamma och triviala sådana. Speciellt stor vikt har referensramen i estetiska frågor, men även i värderande och etiska frågor är referensramarna mycket viktiga. Exempel: ”Fan vad grymt!” eller ”Helt iskallt!”. Bra eller dåligt?
Argumentation och argumentationsanalys
En god kunskap kring språket och dess funktioner är av vikt för att kunna förstå den påverkan vi ständigt utsätts för genom detta. Vår verklighet prövas och omprövas ständigt via språket, och inte sällan försöker olika intressenter påverka dessa ständiga ställningstaganden, så att vi, på ett individuellt plan eller som grupp, skall uppfatta tingen på ett vis vilket mer gynnar sagda intressenter. Detta är en kontinuerligt pågående process, varför det kan vara intressant att studera de olika tekniker och metoder vi och ”de” använder för att få igenom gällande argument.
Vill man analysera en argumentation, bör man dels tolka denna, dels pröva den. Genom tolkningen försöker man fokusera på vad sändaren försöker få fram, vad han eller hon argumenterar för, men också vad denne argumenterar mot. Prövar man argumentationen fokuserar man snarare på om argumentationen följer logiska regler, om argumenten är hållbara. Hållbarheten är nödvändig för att argumentationen skall kunna stödja den argumenterandes åsikter. Ibland är argumentationen välgrundad, den följer ”spelets regler”. Ibland gör den inte det, utan har en eller flera brister. Ofta är dessa brister oavsiktliga, och kan bero på dålig argumentatorisk träning, eller ett alltför starkt känslomässigt engagemang (fäktas aldrig när du är arg…). Ibland, dock, finns felen där rent medvetet, för att förvilla och genom oärliga medel ge den ene argumenteraren ett orättfärdigt övertag. Dessa debattknep eller ibland rent demagogiska argument förlorar naturligtvis all sin kraft om de avslöjas, men detta är inte alltid det lättaste.
Aldrig när du är arg...
I detta är det dock viktigt att påpeka att i en debatt kan det finnas flera olika, men alla lika gällande argumentationer. Flera ställningstaganden innebär naturligtvis inte att några bygger på olika debattknep, de är helt enkelt bara olika ställningstaganden. Ibland kan det som åhörare vara svårt att hänga med, eller som nyintroducerad i ämnet skapa sig en uppfattning. Ett knep att bena ut vad som faktiskt sägs i en debatt är att göra en pro-et-contra-lista. I denna för man helt enkelt in de olika positionernas huvudargument, för att sedan lättare kunna studera dessa, eller helt matematiskt jämföra antalen och efter detta resultat bilda sin egen uppfattning.
Fotboll
Pro Contra
Stärker fysiken Fysiken kan stärkas på andra vis
Populärt folknöje Tar fokus från andra sporter
Håller ungdomar borta från droger Är en grogrund för huliganism
Kostar samhället för mycket
Stör vanlig TV
Naturligtvis kan fler argument räknas upp, av olika tyngd och dignitet.
Uppgift:
Utgå från en debattartikel i valfri tidning. Försök analysera argumentationen med hjälp av de verktyg angivna ovan, samt listan med argumentationsfel och debattknep. Hittar du några fel eller knep i argumentationen? Anser du att debattinlägget håller? Skriv ned ungefär ett par tre sidor om din argumentationsanalys, avsluta gärna med dina egna åsikter och tankar. Glöm inte att bifoga artikeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar