Lycka
Efter
dessa olika exempel på olika idéer om etik och moral, bör utan tvekan begreppet
lycka diskuteras, då detta är centralt inom dessa läror. Begreppet lycka har
sysselsatt en hel del filosofer, vilkas idéer på många vis kan vara ett första
steg att förstå begreppet och dess innebörd.
På
många vis utgör lyckan en måttstock för våra liv och deras kvalitet. Ett liv
med mycket lycka anses vara ett gott liv, ett utan lycka mindre så. Bentham
menade att lyckan var identisk med lusten, och att den kunde mätas och sättas
in i en graderande skala. Han uttydde olika egenskaper i lustupplevelsen, och
menade att dessa kunde vägas mot varandra:
Intensitet
eller styrka
Varaktighet
Säkerhet
(Hellre säker lust än osäker, om övriga faktorer är lika.)
Produktivitet
(De lustupplevelser som kan leda till nya sådana är givetvis att föredra.)
Renhet
(Ren lust är bättre än lust blandad med olust.)
Givetvis
kan dessa kriterier vara svåra att omsätta i praktiken (Känns som en av de
vanligaste meningarna i filosofin…).
Mill,
å sin sida, menade att andliga lyckoupplevelser var bättre än sinnliga. Detta
innebar att han inte trodde på en kvantitativ jämförelse av lyckan, utan
föredrog att kvalitativt värdera denna, vilket, kanske inte förvånande, innebar
att han på alla vis föredrog kulturell eller intellektuell verksamhet mot
exempelvis god mat eller bra sex. Om någon hade hävdat att denne hellre kände
sinnlig lycka än andlig, menade Mill att detta berodde på att personen i fråga
inte var mogen för andlig lycka…
Vad
ger mest lycka? Lösa mattetal eller lasagne, Holst ”Planetsvit” eller
praktfylla? Upp till diskussion skulle jag tro…
Oavsett
ovannämnda problematik, de flesta kan ganska snabbt räkna upp ett antal
tillstånd vilka kan bedömas vara universellt lyckliga respektive olyckliga.
Svält, sjukdom och allmän misär bör anses vara olycka, på samma vis som god
hälsa, god ekonomi och trygghet är lycka. Detta konstaterande har medfört att
flera tänkare, dels inom filosofin men även inom psykologin, hellre vill tala
om tillfredsställelsen av behov och intressen snarare än lycka och lust. De
menar dock att man inte får vara alltför kategorisk i denna mening, då det
faktiskt förekommer behov vilka är direkt skadliga, exempelvis bruket av olika
narkotiska preparat: Behovet tillfredsställs visserligen kortsiktigt efter
själva intagandet, men det leder i långa loppet till större olust snarare än
lust. Det är nämligen farligt att knarka, för den som inte visste det. Flera av
dessa tänkare, med amerikanen A.H. Maslow (1908-1970) i spetsen, Menar att man
inte kan få ett behov tillfredsställt förrän man har tillgodosett några
grundläggande behov. Maslow beskrev detta genom en ”behovspyramid” eller en
”behovstrappa”:
Grunden
ligger i de sinnliga livsbehoven, det vill säga mat, dryck, värme och liknande.
Dessa måste tillfredsställas innan man kan tillfredsställa sitt behov av
trygghet. Vidare måste trygghetsbehovet vara tillgodosett innan man kan
uppfylla kärleksbehovet och så vidare. Maslow kritiserades ofta för
ordningsföljden i sin pyramid, en kritik som kanske är berättigad. Se till
exempel trygghetsexperimenten gjorda på apungar…
Estetik
Uttalanden
som ”det här är en bra låt” eller ”vacker tavla” är estetiska uttalanden.
Estetik (från grekiskans aisthesis,
ungefär sinneskunskap) behandlar frågor vilka berör skönhet, upplevelser av
något på ett inte främst förnuftigt plan, erfarenheten av något utifrån en
värdering baserad på främst känslor. På många vis vålla estetiken problem, då
den ger upphov till frågor vars svar i regel är helt subjektiva. Vad är konst?
Vad skiljer konst från hantverk eller vetenskap? Kan en avhandling i ekonomisk
historia vara estetisk? Kan en teflonpanna vara det? Dessa och liknande frågor
kan besvaras med både ja och nej, beroende på vilken inställning till estetik
den som svarar har. Dock, några försök har gjorts för att bringa ordning i det
estetiska tumultet.
Samtidigt
får vi inte glömma att då visserligen estetik ofta handlar om skönhet, är det
sistnämnda ett synnerligen subjektivt begrepp. Detta kan vara knepigt nog i
sig, men dessutom talar estetiker gärna om en serie modifikationer av
begreppet, för att ytterligare trassla till det (eller reda ut det).
Modifikationerna kallas ibland ”stämningstyper”, och kan exemplifieras på
följande vis: En antik grekisk staty, harmonisk och måttfull, anses vara
klassisk skönhet. Ett mullrande vulkanutbrott, med glödande lava och brinnande
gaser, kan klassas som storslagen skönhet. Andra estetiska modifikationer är ”det
komiska”, ”det tragiska” och ”det sublima”, för att ge några exempel.
Samtidigt, i och med att konst och smak hela tiden bryter ny mark, ökas antalet
modifikationer.
Vissa
estetiker, formalisterna, menar att skönheten bara sitter i verkets form,
alltså komposition, utförande etcetera, snarare än i innehållet, vilket de
anser vara estetiskt oväsentligt. De flesta delar inte formalisternas
uppfattning.
Fundera
kring:
Vad
är skönhet?
Vad
påverkar uppfattning om skönhet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar