Språkfilosofi avslutning

Det är i språket inte ovanligt med flertydighet, det vill säga ord vilka har fler än en betydelse. Detta kan givetvis orsaka mer eller mindre allvarliga förståelseproblem, men flertydligheten har också en viktig funktion i språket, inte minst bland olika språkliga konstarter som poesi eller komedi. I vardagsspråket använder vi flertydliga ord ofta, kanske oftare än vi reflekterar över (se tidigare lektioners genomgång av synonymer, homonymer och homografer). Vi blir dock sällan förvillade av dessa, utan förstår ordets innebörd utan tvekan. Detta då vi känner den situation ordet figurerar, eller varför inte även sändarens referensram i kombination med den förra. Samtidigt är det viktigt, ur en språklig synpunkt, att känna till flertydlighetsproblemet och i vissa fall vara vaksam. Ett par exempel:

”Alla människor har lika värde”

”Vi hjälptes alla åt att baka lussekatter”

Vari ligger flertydligheten i dessa två meningar? Naturligtvis kan inte alla människor hjälpas åt att baka lussekatter, hur trevligt det än må ha varit. Ordet ”alla” får i dessa två sammanhang helt olika betydelser, en refererande till mänskligheten som kollektiv, en refererande till ett begränsat antal vilka under en begränsad tidsrymd bakar lussekatter. De eventuella problem flertydliga ord orsakar är oavsett färre än de problem vilka skulle uppstå om vi helt undvek dessa. Vårt språk skulle snabbt kräva ett stort antal nya ord, en möda betydligt större än eventuella missförstånd rörande de vi har.

Speciellt svåra flertydliga ord är de vi kan kalla ”stora”, det vill säga starkt känslo- eller värdeladdade ord. Frihet, demokrati och rättvisa är alla typiska exempel på dessa. Deras innebörd kan skilja sig avsevärt från person till person, det som för den ene är rättvisa kan vara djup orättvisa hos den andre. I dessa sammanhang är det mycket mer fruktbart att i stället för att diskutera vem som använder ordet rätt, konstatera att ordet blivit flertydligt och därmed fokusera sig på sakfrågorna i stället. Flera ord vilka betydde en viss sak för femtio år sedan, har genomgått en betydelseförskjutning, och betyder något annat i dag.

Samtidigt kan det naturligtvis förekomma att två diskuterande människor anser sig vara helt oense, men är i själva verket hyfsat överens. De använder givetvis olika ord och begrepp, men är i grund och botten eniga, om än omedvetet. Inte minst i politiska sammanhang är detta förekommande, samt i vissa estetiska diskussioner.

För att undvika missförstånd rörande ”stora” ord, bör man definiera dem ytterligare. Ord som rättvisa, frihet och demokrati kan förtydligas genom att man besvarar utfyllnadsfrågor, som till exempel ”för vem?” eller ”för vad?”. Begrepp vilka kräver en eller flera förklarande utfyllnad kallas ibland för elliptiska begrepp. Dessa begrepp är i en diskussion ofta förrädiska, då de är så starkt värdeladdade att de ofta undgår en kritisk granskning. Att ställa utfyllnadsfrågor är ett bra sätt att undvika denna fälla.

Ytterligare en fälla att hålla utkik efter i en debatt är vaghet. Detta grepp kan lätt användas på ett auktoritärt vis, för att orättfärdigt slå undan fötterna på en debattmotståndare. Viktigt är att skilja mellan vaga begrepp och obestämda begrepp. Obestämda innefattar exempelvis en, ett, någon, någonstans och liknande. Obestämda begrepp kan lätt bli bestämda, ofta genom att lägga till ett egennamn (en pojke blir en pojke, Erik). Ett vagt begrepp däremot är inte lika lätt att handskas med. Hos de vaga begreppen finns det ett brett obestämt gränsområde, där orden kan användas med bara stor tveksamhet. Var går till exempel gränsen mellan flera och några, mellan skog och dunge eller mellan andra liknande exempel som jag helt enkelt inte kommer på nu. Vaghetsord förekommer i sammanhang då olika gradhetsmotsatser existerar, det vill säga ytterligheter och allt dem emellan. Jämförelse kan i dessa fall vara avgörande. En gymnasieelev i tredje ring är mycket gammal i jämförelse med en gymnasieelev i första ring. Samtidigt är de inte speciellt gamla i jämförelse med sina lärare. Alltså är gammal ett vagt ord, vilket behöver jämförelse för att få en tydlig innebörd. Observera gärna hur vaghet flitigt utnyttjas i politiska debatter…

Demokrati introduceras bäst genom massiva bombmattor.

Mycket mer kan sägas om språk och språkfilosofi, men vi lämnar det i och med detta, för att gå över på något minst lika spännande: Värde, etik, lycka, moral och estetik…